Stora utmaningar inom typ 2-diabetes: Nya diabetesläkemedel – hur kan de bidra till bättre behandlingsresultat

tisdag, 21 oktober 2014

Vid två nationella diabetessymposier arrangerade av AstraZeneca diskuterades det senaste inom diabetesvården i allmänhet och läkemedel i synnerhet. I takt med att fler behandlingsalternativ för typ 2-diabetes blir tillgängliga ökar behovet av att hitta bästa behandlingsalternativ för varje enskild patient. Sverige använder i betydligt mindre utsträckning nya diabetesläkemedel jämfört med flera andra europeiska länder5. Socialstyrelsen prioriterar de äldre och billigare läkemedlen i sin preliminära version av de nya diabetesriktlinjerna.

Ska Sverige fortsätta på sin restriktiva bana med fortsatt högt fokus på kostnader eller bör man intensifiera diabetesbehandlingen och initiera nyare diabetesläkemedel tidigare i sjukdomsförloppet? Hur påverkas samhällskostnaderna och vilket mervärde medför olika läkemedel för patienterna? Dessa frågor lyftes bland annat vid två nationella diabetessymposier med läkare och sjuksköterskor verksamma inom svensk diabetessjukvård.

”Nya riktlinjer för behandling av typ-2 diabetes är på gång och det är viktigt att diskutera hur dessa i praktiken påverkar sjukvården och val av läkemedelsbehandling”, säger Carl Johan Östgren, professor vid Linköpings Universitet, som deltog vid seminariet. ”Symposierna gav tillfälle att diskutera hur svensk diabetesvård ser ut idag, de kommande nya riktlinjerna och vilken betydelse de nya diabetesläkemedlen kan få.”

Stort behov av nya diabetesläkemedel

Typ 2-diabetes fortsätter att öka i världen och enbart i Sverige lever minst 365 000 personer med sjukdomen 1. Idag når bara drygt hälften behandlingsmålet för sitt långtidsblodsocker vilket medför ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar 2. Det behövs därför större satsningar på diabetesvården både av mänskliga och av samhällsekonomiska skäl. Den stora kostnaden för diabetes är hänförlig till sjukvård på grund av komplikationer, som hjärt-kärlsjukdomar, fotsår och njursvikt 3. Mediciner och hjälpmedel utgör mindre än 10 % av hälso- och sjukvårdens diabeteskostnader 4.

Sverige i botten gällande användning av nya diabetesläkemedel

En europeisk undersökning visar att Sverige inte använder nyare läkemedel i lika stor utsträckning som andra jämförbara länder 5. Sverige hamnar på 17:e plats inom Europa när det gäller att erbjuda patienter nya diabetesläkemedel och sist om man enbart tittar på de europeiska höginkomständerna. Våra grannländer Finland och Danmark ligger betydligt högre upp, på andra respektive sjunde plats.

Vikten av individuell behandling och helhetstänk vid diabetes

Typ 2-diabetesbehandling har utvecklats mycket under de senaste 10 åren. Vad gäller läkemedel så har metformin länge varit standardbehandling inom diabetesvården men introduktionen av nya läkemedel med innovativa verkningsmekanismer innebär att läkarna kan sätta in ytterligare behandlingsalternativ vid denna progressiva sjukdom.

De preliminära nya nationella riktlinjerna för diabetesvård från Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda monoterapi eller tilläggsbehandling med insulin, repaglinid och sulfonureider om målen för glukosnivån inte uppnås med enbart metformin1. De innovativa läkemedelsklasserna som GLP-1-analoger, DPP-4 och SGLT-2 får låg prioritering i den nya behandlingsalgoritmen.

I takt med att kunskapen om risker vid typ 2-diabetes har ökat samt tillkomsten av nya behandlingsmöjligheter har omhändertagandet av patienterna blivit mer komplext för den enskilde läkaren. En standardlösning som passar alla diabetespatienter finns inte 6.

Många av de beprövade diabetesläkemedlen är billiga och sänker effektivt blodsockret men de kan samtidigt bidra till hypoglykemier och viktuppgång, vilket är en utmaning i diabetesvården då detta negativt kan påverka livskvaliteten för patienterna. Hypoglykemier är inte bara en börda för patienten men är även kostsamt för samhället, bland annat på grund av ökat antal sjukhusinläggningar 7. Svensk forskning har visat att även måttlig viktökning hos personer med diabetes ökar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom8. I ljuset av dessa data blir det alltmer viktigt med läkemedel som har glukossänkande effekt utan att ge någon viktuppgång.

Kan Svensk diabetesvård inspireras av den finländska modellen?

Finland har sedan början på 2000-talet genomfört en stor nationell satsning (DEHKO) 9 för att förebygga och behandla diabetes. En nyligen publicerad utvärdering av det omfattande programmet visar på mycket goda effekter. Färre insjuknar i typ 2-diabetes, färre patienter drabbas av sena komplikationer som amputation och dödligheten har minskat.

Det viktiga helhetstänket gällande behandling av diabetes märks inte minst i de finska behandlingsrekommendationerna ”God medicinsk praxis” 10. Dessa oberoende riktlinjer utarbetas av Finska Läkarföreningen Duodecim tillsammans med specialistföreningar och utgår från den individuella patienten, med beaktande av bland annat ålder, yrke, sjukdomsduration, njurfunktion och vikt.

Flera aktörer påpekar vikten av individualiserad diabetesbehandling och möjlighet för läkare att skriva ut läkemedel som är anpassade efter varje persons sjukdom och behov till skillnad från dagens mer eller mindre standardiserad modell. Frågan är vilken väg Sverige kommer välja att gå?

Diabetessymposierna arrangerades i Göteborg och Stockholm för läkare, sjuksköterskor och beslutsfattare inom svensk diabetesvård, och avslutades med en debatt om fördelar och nackdelar med nyare läkemedel. Bland föreläsarna fanns representanter från Sverige, Finland och Storbritannien.

Om AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovativt bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, primärt för behandling av sjukdomar inom områdena hjärta/kärl, metabolism, andningsvägar, inflammation, autoimmunitet, cancer, infektion och neurovetenskap. AstraZeneca är verksamt i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter världen över.
För mer information, se www.astrazeneca.se och www.astrazeneca.com

För information vänligen kontakta:

Petra Eurenius, kommunikationschef AstraZeneca Nordic-Baltic
petra.eurenius@astrazeneca.com eller 0709-18 65 62. Växel 08-553 16000, www.astrazeneca.com


Referenser:
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården (preliminär version) 2014.
2. Nationella Diabetesregistret (NDR). Årsrapport 2013 års resultat.
3. Blå boken, Nationella diabetesteamet. 2014
4. Ringborg A, Martinell M, Stålhammar J, et al. Resource use and costs of type 2 diabetes in Sweden - estimates from population-based register data. Int J Clin Pract 2008; 62(5): 708-716.
5. Skillnader i användning av innovativa läkemedel. En internationell jämförande studie. Hämtad i okt 2014 via: http://www.lif.se/Publik%20webb/Sidinnehall/Publik_Dokument/Opticom%20LIF%20-%20Skillnader%20i%20anv%C3%A4ndning%20av%20innovativa%20l%C3%A4kemedel%20-%20Slutgiltig%20rapport.pdf
6. National Institute for Health and Care Excellence (NICE) guidelines. Blood-glucose-lowering therapy for type 2 diabetes. Hämtad i okt 2014 via: http://pathways.nice.org.uk/pathways/diabetes#path=view%3A/pathways/diabetes/blood-glucose-lowering-therapy-for-type-2-diabetes.xml&content=view-node%3Anodes-considering-dual-therapy
7. Jönsson L, Bolinder B, Lundkvist J. Cost of hypoglycemia in patients with type 2 diabetes in Sweden. Value in Health 2006; 9(3): 193-198.
8. Bodegard J, Sundstrom J, Svennblad B, Ostgren CJ, Nilsson PM, Johansson G. Changes in body mass index following newly diagnosed type 2 diabetes and risk of cardiovascular mortality: A cohort study of 8486 primary-care patients. Diabetes & Metabolism. 2013 Jul 18. PubMed PMID: 23871502.
9. Diabetesförbundet i Finland. Hämtad i oktober 2014 via: www.diabetes.fi/sv/diabetesforbundet_i_finland/dehko/dehko-material.
10. Finska Läkarföreningen Duodecim. God medicinsk praxis. Hämtad i okt 2014 via: http://www.kaypahoito.fi/web/svenska/hem

tags

  • Diabetes