Robotar som åker runt och labbar tillsammans med sina mänskliga forskarkollegor.
Betydligt mer data samlas in, som flyttas runt mellan olika analysverktyg och delas mellan kollegor.
När experimentet är färdigt plingar det till i mobilen – där man kan läsa resultatet.
Så kan det se ut i framtidens läkemedelslabb.
AstraZeneca lägger stort fokus och satsar mycket resurser på att modernisera labben. Mycket har redan hänt och utvecklingen går snabbt framåt för att effektivisera och förbättra forskningen som sker i labben, allting i syfte att effektivisera processerna och öka tillgången till nya läkemedel för patienter runtom i hela världen.
En utveckling som sker stegvis är ökad automation och digitalisering av verksamheten i labben.
- Det kan fungera så att man lägger en beställning, så börjar en robot labba. I början handlar det om fasta stationer med armar, men i framtiden kan det finnas en vagn med en arm som faktiskt åker runt i labbet. Tänk om varje forskare går runt med en robot vid sin sida, säger Robin Brouwer, Research Platform Leader på AstraZeneca IT, som jobbar med digitalisering av labben.
Han ser en framtid där robotar utför manuellt, tidskrävande arbete, som att flytta experimentprover från en del av labbet till en annan. Detta skulle ge forskarna mer tid att fokusera på andra uppgifter.
Robotar kan labba hela kvällen och natten, vilket effektiviserar forskningen, men Robin Brouwer är tydlig med att de inte kommer ersätta de mänskliga forskarna.
- AI kommer att användas som ett verktyg för att utöka och förbättra arbetet, öka effektiviteten och reproducerbarheten, men man behöver den mänskliga kompetensen och expertisen för att förstå och analysera resultaten, även om robotar också kommer kunna analysera resultat och ge förslag. Forskare kommer behöva mer datainriktad kompetens i framtidens labb, säger han.
I AstraZenecas vision av framtidens labb kommer inte forskarna fylla i labbjournalen via ett tangentbord, vilket kan vara svårt med händerna fulla.
- Det är viktigt att saker antecknas direkt, vid exakt rätt tidpunkt, och beskrivs på rätt sätt. I dag står det ibland en extra person bredvid som bara antecknar. Det är förstås inte så effektivt, och vi måste tänka om när det gäller hur vi interagerar med data. Kan vi ta fram enklare verktyg till forskaren som underlättar samt höjer kvaliteten? Vi har testat med röststyrning, och det börjar komma produkter nu som kan labbspråket och förstår de specifika ord som används i läkemedelsforskningen. Man kan ha en digital assistent, en mobil runt halsen som styrs av röstkommando och är uppkopplad mot våra sytem, säger Robin Brouwer.
Något som är centralt i de nya, digitala labben är hanteringen av data. Robin Brouwer tror att mängden data kommer öka avsevärt, och delas i högre utsträckning än i dag.
- Det blir mer effektivt och därmed mer hållbart att dela på labbjournaler, dela på experimentell data, och kan man söka på kollegers data sparar vi potentiellt dubbeljobb. Insamlingen måste ske på ett strukturerat sätt, så att inte bara kollegor kan hitta, utan även robotarna, säger han.
Men när det mesta digitaliseras blir också verksamheten mer sårbar för angrepp utifrån.
- Cybersäkerheten blir allt viktigare. När man delar data kan informationen hamna i fel händer, så vi jobbar mycket med att göra det säkrare. Vi är ständigt granskade av vår egen datasäkerhetsavdelning, i realtid, som hjälper oss att höja vår standard för säkerhet i labben, säger Robin Brouwer.
Med den snabba utveckling och mognad som sker av digitaliserings- och automationsverktyg ser AstraZeneca en framtid där forskarna får mer tid att använda sin kompetens för att ta sig an de svåra utmaningar som läkemedelsutveckling innebär, samtidigt som deras robotpartners kan sköta en del av det laborativa arbetet.
- Ett effektivt partnerskap i jakten på nya läkemedel, avslutar Robin Brouwer.
SE-15270-11-24