Ny, omfattande undersökning om typ 2-diabetes - Mer än varannan med nydiagnostiserad typ 2-diabetes får ingen utbildning

En ny undersökning med över 2 000 personer med typ 2-diabetes i Sverige visar att hela 52 procent av de som haft diabetes i mindre än tre år aldrig har fått utbildning om sin sjukdom. I jämförelse med en tidigare genomförd undersökning 2010 pekar resultaten på en oroväckande trend; färre får utbildning, en allt större andel känner inte till sitt långtidsblodsocker samtidigt som andelen som inte tar sin ordinerade medicin har ökat.

”Undersökningen visar att det finns stora möjligheter till förbättring både inom diabetesvården och för den enskilde med diabetes. Utbildning i egenvård är avgörande för en väl fungerande behandling. Det är ett av sjukvårdens viktigaste uppdrag att utbilda och ge kunskap om mat, motion och medicin”, säger Fredrik Löndahl, förbundsordförande i Svenska Diabetesförbundet.

Allt fler med typ 2-diabetes utan utbildning

Hela 40 procent av de tillfrågade anger att de aldrig har fått utbildning om sin sjukdom och siffran är ännu högre för de nydiagnostiserade. Svaren har jämförts med resultaten från en motsvarande undersökning genomförd för fyra år sedan och tyder på en oroväckande utveckling. Andelen som har angett att de fått någon form av utbildning har minskat med 13 procent. Detta trots att Socialstyrelsen betonar vikten av utbildning i de nationella riktlinjerna för diabetesvården 1. Utbildning är en viktig del av behandlingen som ger den enskilde förutsättningar för att ta ansvar för egenvården och för att undvika framtida komplikationer som är kostsamma för den enskilde individen och samhället.

Var fjärde känner inte till sitt värde för långtidsblodsocker

Idag når bara hälften av de med typ 2-diabetes behandlingsmålet för långtidsblodsockret, HbA1c 2. Höga HbA1c värden ökar risken för komplikationer som synnedsättningar, njursvikt och hjärt-kärlsjukdomar 1. Mot bakgrund av dessa data är det alarmerande att andelen som inte känner till sitt långtidsblodsockervärde har ökat kraftigt, från 6 till 26 procent på enbart fyra år. En negativ trend ses även när det gäller hur många som inte har diskuterat vilket värde man bör ha med sin vårdgivare (från 11  till 18 procent). Motsägelsefullt med tanke på att majoriteten av de tillfrågade tycker att det är viktigt att ha blodsocker under kontroll. Nära 60 procent oroar sig för sin diabetes och det är främst komplikationer till följd av sjukdomen som orsakar mest oro.

Färre tar sin behandling enligt läkarens föreskrift

Ytterligare en anmärkningsvärd försämring sedan 2010 är att andelen som tar sin ordinerade blodsockersänkande behandling har minskat från 83 till 77 procent.

Ytterligare resultat från undersökningen i korthet

•90 procent anser sig ha ansvar för sin behandling. Andelen är högre i förhållande till 2010.
• Sjuksköterskan är viktig för patienten i behandlingen och får ett gott betyg som dessutom ökat i förhållande till 2010.
• Kost, blodsocker, blodtryck och vikt är det man anser vara viktigt att ha kontroll över men genomgående görs betydligt mindre 2014 för att undvika lågt blodsocker i förhållande till 2010. Det kan t.ex. handla om att mäta sitt blodsocker regelbundet eller äta något när man känner att blodsockret är lågt.
• Andelen som själv mäter sitt blodsocker har minskat från 95 till 88 procent i förhållande till 2010.
• När det gäller kännedom om olika behandlingsalternativ är osäkerheten stor, 40 procent är osäkra och 12 procent känner inte till de befintliga alternativa läkemedlen.
• Användningen av nyare läkemedel jämfört med övrig behandling varierar mellan regionerna i Sverige. Med nyare läkemedel avses de med som godkänts under de senare åren, t.ex. SGLT-2-hämmare, DPP4-hämmare och GLP1-analoger.
• 73 procent svarar att det skulle vara värdefullt eller mycket värdefullt om deras behandling kunde medföra viktnedgång.
• Andelen som föredrar att skjuta upp insättande av insulin har ökat från 56 till 64 procent 2014.

Om typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes ökar i världen och enbart i Sverige lever minst 365 000 personer med sjukdomen. Det finns också ett avsevärt mörkertal då många har sjukdomen utan att veta om det. Typ 2-diabetes kan inte botas, men risken för komplikationer och följdsjukdomar minskar avsevärt genom rätt behandling som håller blodsockret på en så nära normal nivå som möjligt.1,3 Diabetes kräver stor kunskap och engagemang från individen i form av livsstilsförändringar och egenvård för att kunna hantera sjukdomen och undvika komplikationer som stroke, hjärtinfarkt och , amputationer.

Om undersökningen ”Att leva med typ 2-diabetes”

Undersökningen är gjord på uppdrag av Diabetesförbundet och AstraZeneca. En enkät skickades per post under våren 2014 ut till 3 492 förbundsmedlemmar av undersökningsföretaget Ipsos och besvarades av över 2 086 personer. Det innebär en svarsfrekvens på 60 procent vilket ger ett mycket bra underlag. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning av hur medlemmar i diabetesföreningarna i Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västra Götaland och Östergötland anser att typ-2 diabetes påverkar deras liv, vad de tycker om den information de får/fått kring sjukdomen och sin behandling. Genom enkäten hoppas man att kunna identifiera ett antal förbättringsområden. Enkätfrågorna bygger på frågor som ställdes i en motsvarande undersökning 2010 - i syfte att få ett underlag som möjliggör jämförelser och att se utvecklingen under dessa fyra år.

För information vänligen kontakta:

Fredrik Löndahl, förbundsordförande Svenska Diabetesförbundet, fredrik.londahl@diabetes.se eller 08-564 821 02, 0709-94 53 45

Petra Eurenius, kommunikationschef AstraZeneca Nordic-Baltic
petra.eurenius@astrazeneca.com eller 0709-18 65 62. Växel 08-553 16000, www.astrazeneca.com

Referenser:
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010.
2. Nationella Diabetesregistret (NDR). Årsrapport 2013 års resultat.
3. Svenska Diabetesförbundet. www.diabetes.se

tags

  • Diabetes