Vi kommer klara klimatkrisen – och det kommer inte påverka vare sig tillväxten eller välfärden särskilt mycket.
Den optimistiska hållningen har John Hassler, professor i makroekonomi med inriktning på klimatet, som gästade AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.
- Den forskning som finns på området visar att det går att göra detta utan att samhället i grunden förändras. Det här är inte jättesvårt, säger Hassler i podden.
I det nionde avsnittet av AstraZenecas podcast ”Snacka om livet” gästas vi av John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, vars forskning är inriktad på klimatfrågan. Tillsammans med AstraZenecas medicinske chef Andreas Heddini diskuterade han hur samhället ska tackla klimatkrisen.
Han började med att konstatera att utveckligen som den ser ut nu inte kan fortsätta.
- Vi vet att klimatförändringarna beror på de över tid ackumulerade koldioxidutsläppen, vilket betyder att så länge som vi fortsätter att släppa ut koldioxid kommer klimatet blir varmare och varmare. Och när vi förhoppningsvis någon gång i framtiden blir klimatneutrala kommer vi stanna på den temperatur och det klimat som vi då nått upp till. Slutsatsen är att vi måste bli klimatneutrala, vi kan inte fortsätta så här, säger John Hassler.
Klimatförändringarna ger en lång rad negativa effekter på vår planet och våra samhällen, som till exempel extremväder och stigande havsnivå.
- Den kanske mest allvarliga effekten är att vi får perioder i varma länder, framför allt Indien, där det ibland blir så varmt att det är fysiologiskt omöjligt att vara utomhus. Något sådant har vi faktiskt aldrig sett i historien, säger Hassler.
Men exakt hur stora konsekvenser klimatförändringarna får för oss människor, och hur stor utmaningen blir, är enligt Hassler svårt att säga. Han tror att Europa kommer klara sig bra, men att andra delar av världen kan få det betydligt svårare att tackla klimatförändringarna.
- Den stora slutsatsen när man läser rapporter om konsekvenser av klimatförändringar, det är att det är väldigt svårt att säga hur stora de kommer bli. Vi vet helt enkelt inte hur känslig vår civilisation är för stora förändringar i klimatet. Pratar man om Europa är nog den bästa gissningen att om jordens medeltemperatur skulle öka med låt säga 2,5 grader, då får det nog inte dramatiska konsekvenser, men vi kan inte utesluta betydligt värre saker och det finns andra delar i världen som får det mycket värre, säger Hassler.
Han tror dock inte att vi kommer hamna i det svåra läget. John Hassler är nämligen optimistisk, och helt övertygad om att vi kommer klara klimatkrisen. Det kommer ske genom lagstiftning som tvingar fram lösningen, menar professorn.
- Den helt centrala förutsättningen för att vi ska kunna gå i rätt riktning, det är att vi sätter gränser för utsläppen av koldioxid. Nu är det på gång i EU. Vi har ett system för utsläppshandel redan och vi kommer få ett till för resten av koldioxidutsläppen inom unionen. Då kommer vi sätta absoluta gränser för hur mycket utsläpp som kommer tillåtas för varje år fram tills vi blir koldioxidneutrala en bit in på 2040-talet, säger han och fortsätter:
- Och när man sätter de gränserna, då kommer näringslivet inse att det inte funkar att göra stål med kol eller flyga flygplan med fotogen. Då måste man hitta en ny affärsidé, och det kommer man att göra. Allt pekar på att näringslivet kommer fixa det, säger Hassler.
Han tror inte att den resan kräver en omfattande omställning av varken samhället eller vår livsstil.
- En övergång till klimatneutralitet som görs på ett smart sätt och får ta 25-30 år, den är inte särskilt dramatisk för ekonomin, och behöver inte påverka tillväxten eller välfärden i någon större utsträckning. Den forskning som finns på området visar att det går att göra detta utan att samhället i grunden förändras. Det här är inte jättesvårt, säger John Hassler.
Han anser därför att näringslivet bör fokusera mer på att backa upp politiken i införandet av de nya reglerna, snarare än att marknadsföra vad man själva gör för att minska sina utsläpp.
- Det jag skulle vilja efterfråga mer av är att inte tänka så mycket på sin egen marknadsföring, utan säga att man välkomnar de nya reglerna på EU-nivå. Om man mer kraftfullt kunde ställa sig bakom det vore det väldigt värdefullt, säger John Hassler.
I avsnittet av ”Snacka om livet” lyftes också kopplingen mellan klimatförändringarna och människors hälsa.
- Extrema väderhändelser blir allt vanligare, som torka, översvämningar och värmeböljor. De har direkta effekter på människors hälsa, men även indirekta effekter som att skördar slår fel vilket kan leda till svält. Sedan har vi förändringar i ekosystemen som kan gynna olika smittämnen, utbredningen av vektorer, som gör att infektionssjukdomar kan få en ändrad utbredning. WHO uppskattar att mellan 2030 och 2050 kommer klimatförändringarna orsaka ungefär 250 000 extra dödsfall per år, orsakade av framför allt undernäring, malaria, diarré och värmeslag, och även brist på vatten, säger Andreas Heddini i podden.
SE-13251-03-23-AZ