Hur får vi fler unga att inte börja röka och minska risken för sjukdomar som KOL och lungcancer?
Ny statistik visar oroväckande tecken på att trenden med minskad rökning i yngre åldrar är bruten - nu ökar rökningen bland elever på högstadiet och gymnasiet.
Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation, berättar i "Snacka om livet" hur hon kämpar i motvind mot ungdomars tobaksbruk, med svag uppbackning från det offentliga och ett allt bredare utbud från tobaksindustrin.
I det tionde avsnittet av AstraZenecas podcast ”Snacka om livet” gästas vi av Helen Stjerna, generalskereterare för A Non Smoking Generation, en organisation som arbetar för att färre ungdomar ska börja använda tobak.
Ämnet för avsnittet är folksjukdomen KOL, och den vanligaste orsaken till att folk drabbas, nämligen rökning.
- KOL utvecklas under många år, med gradvis försämrad lungfunktion och tilltagande andnöd. Tidiga symtom kan vara pip i bröstet, upprepade perioder av hosta med segt slem, långvariga och återkommande förkylningar, och förstås andfåddhet. Man har inte heller några besvärsfria perioder, utan man blir stadigt sämre, säger Andreas Heddini, medicinsk chef på AstraZeneca som medverkar i varje avsnitt av ”Snacka om livet”.
Cirka 400 000-700 000 människor lever med KOL i Sverige. Många är äldre, men inte alla. Enligt Socialstyrelsen har har mellan 8-10 procent av den svenska befolkningen över 45 år KOL. Ett sätt att minska de här siffrorna i framtiden är att förebygga sjukdomen genom färre unga människor börjar röka.
Det är här A Non Smoking Generation kommer in, med sitt enträgna förebyggande arbete för att få unga människor att aldrig ta det där första blosset. Men när de ute i landets skolor och föreläser, då är inte hälsoriskerna i fokus. Anledningen är att det argumentet inte biter.
- Vi pratar faktiskt inte jättemycket om hälsoriskerna. Vi pratar inte om KOL eller lungcancer, därför att de allra flesta känner till att man dör av att röka. De allra flesta tänker ”Jag ska absolut inte bli en äcklig rökare, jag ska bara testa lite nu”. För det är så med odödliga 16-åringar, ingen har tänkt att man ska röka eller snusa hela livet, utan man tänker att man kan sluta när man vill, säger Helen Stjerna.
A Non Smoking Generation fokuserar istället på tobaksindustrins avtryck på samhället och planeten.
- Det man däremot inte känner till är hur tobak framställs, och vilka konsekvenser det har för fattigdom, barnarbete, miljöförstöring och skogsavverkning. Enligt WHO motverkar tobaksindustrin FN:s samtliga globala hållbarhetsmål. Det här är någonting som motiverar barn och unga mycket mer här och nu, att faktiskt säga ”Nej, den industrin vill inte jag supporta”, säger Stjerna.
Unga människor har de senaste åren rökt allt mindre. Andelen som röker har gått stadigt nedåt under många år, men det senaste redovisade året (2021-2022) har flera kurvor vänt uppåt igen. I högstadiet är det pojkarna som står för den ökade rökningen, och på gymnasiet ökar rökningen både bland flickor och pojkar, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.
Helen Stjerna tror att det beror på att inkörsportarna är fler och vanligare i dag, att fler använder nikotin i andra former vilket leder till rökning.
- Både vitt snus och e-cigaretter ökar lavinartat bland unga, men, även vanliga cigaretter ökar för första gången på väldigt länge. Jag tror det beror på att vi har fler ungdomar i dag som är beroende av nikotinprodukter överlag, säger Helen Stjerna.
Just den ökande användningen av andra nikotinprodukter än vanliga cigaretter, som till exempel snus och vape, är något som Helen Stjerna och A Non Smoking Generation lägger mycket fokus på i sin opinionsbildning. Och på andra sidan i debatten står de företag som ligger bakom de produkterna.
- Tobaksindustrin har haft fritt fram att lansera de här nya produkterna, och man har också fått framställa det som att det är något som är mindre farligt, fast vi ärligt talat inte vet det. De här produkterna är så pass nya. Om man tar e-ciggaretter till exempel, så vet vi att nikotinet är farligt i sig, men i övrigt vet vi inte vad det får för konsekvenser att man andas in de här smakerna, som hallon och hubba-bubba, säger Stjerna.
Om fler aldrig började röka hade det minskat antalet sjukdomsfall, och därmed minskat mänskligt lidande, men det hade också inneburit stora vinster för samhället med en friskare befolkning, inte minst på det ekonomiska planet. Men trots det upplever inte Helen Stjerna att hon får särskilt mycket uppbackning från det offentliga i sitt arbete med att förebygga rökning.
- Tyvärr inte. Det är verkligen sorgligt. Kanske att vi har bundit ris åt egen rygg litegrann. Om man nu tittar på dem som sitter på beslutande positioner i vårt samhälle, så är det ofta högutbildade och väldigt sällan rökare. Bland högutbildade är det bara tre procent som röker, eller kanske till och med färre. Det tror jag leder till att man tänker att det ingen som röker längre, att nu är vi klara med det här, vi behöver inte göra mer. Det gör att det inte avsätts några pengar till tobaksförebyggande arbete, säger Helen Stjerna och fortsätter:
- Det vi ser också när vi föreläser runtom i landet är att samordnarna i olika kommuner och län blir färre och färre, och de har mikroskopiskt liten tid som de jobbar med tobaksfrågan. Så det är verkligen otroligt eftersatt. På 80-90-talet hade vi ett 40-tal föreläsare anställda, som finansierades av Folkhälsoinsitutet, så då fanns det pengar. I dagsläget har vi två föreläsare under en kort period av året. Det säger något om hur utvecklingen har sett ut, säger hon i ”Snacka om livet”.