Kan hjärnan ta fysisk skada av stress? Varför minns vi så fel ibland?
Och vilka har bäst lokalsinne – män eller kvinnor?
Det är några av frågorna som besvaras när hjärn- och minnesforskaren Hedvig Söderlund gästar AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.
Hedvig Söderlund är professor i psykologi och har forskat kring hjärnan och minnet i flera decennier, bland annat som chef för Uppsala Memory Lab vid Uppsala universitet.
För nästan sju år sedan hamnade hennes egen hjärna ofrivilligt i fokus, när hon drabbades av utmattningssyndrom och blev sjukskriven under två års tid. Men Hedvig Söderlund kom tillbaka, och driver i dag företaget Brain of Sweden, föreläser om hjärnan och minnet, och har gett ut två böcker.
Den första boken, ”Den utbrända hjärnforskaren”, handlar om just utmattning. Boken utgår från hennes egna erfarenheter, går igenom vad som händer i hjärnan vid utmattning och vad man kan göra för att må bättre.
En av anledningarna till att hon skrev boken var frustrationen över att det är så många kvinnor som drabbas. Andelen kvinnor som är sjukskriva för utmattningssyndrom är nämligen runt 80 procent.
Enligt Hedvig Söderlund beror det på att det svenska samhället inte är jämställt, varken i hemmet eller på jobbet, vilket skapar en press på kvinnor som leder till att många drabbas av utmattning.
- Det är inte fullt jämställt i Sverige, vilket många kvinnor märker av. Kvinnor tar mer ansvar i hemmet än män, vi får inte samma utrymme på jobbet, vi får sämre lön, man tar inte kvinnor på samma allvar. Det här märker kvinnor av i arbetslivet, säger Söderlund.
Hon förklarar att hjärnan skadas rent fysiskt av utmattning. Den så kallade hjärnbarken i pannloben - även omtalad som den ”grå substansen” - har visat sig vara tunnare hos personer som drabbats av utmattning jämfört med friska människor. Men som tur är kan hjärnan läka.
- Det är det som är så underbart, att hjärnan är plastisk. Den kan reparera sig själv, om man lyckas ta bort stressen och få chans att vila, ägna sig åt olika typer av hjärnreparerande aktiviteter. Naturen är fantastisk, den är bra för själen och hjärnan. Man har även sett att mindfulness och meditation är bra för hjärnan. Det är också bra att motionera i viss mån, berättar Söderlund.
Andreas Heddini, medicinsk chef på AstraZeneca som alltid medverkar i ”Snacka om livet”, förklarar varför just motion och träning är så bra för det psykiska välmåendet.
- Kroppen är gjord för att man ska röra på sig. Utöver att man får bättre cirkulation, stärker hjärtat, lungorna, leder, muskler och skelett, så får man också en ökad frisättning av signalsubstanser i hjärnan, som till exempel dopamin och serotonin, vilket ger ett ökat välbefinnande. Sömnen förbättras av träning, vilket i sig är kopplat till ett bättre mående, och det frigörs endorfiner som gör att man mår bättre och känner sig piggare, säger han.
Löpning ökar dessutom tillväxten av nervceller i hjärnan, vilket förbättrar minnet.
- Man har sett att råttor som springer i hjul har fått nya nervceller i högre utsträckning än råttor som inte gjort någonting. Får vi nya nervceller, då kan vi lägga upp nya minnen på dem, och koppla ihop med tidigare minnen, säger Hedvig Söderlund.
Nu på våren är det många som har mycket att göra på jobbet, med arbete som ska bli klart innan semestern. Men det är förmodligen ingen fara för den psykiska hälsan så länge ledigheten väntar runt hörnet, menar Hedvig Söderlund.
- Toppar brukar inte vara något problem så länge man vet att man kommer få vila längre fram. Utmattningssyndrom är ett resultat av en länge pågående stress där man aldrig får chansen att återhämta sig. Man om man vet att i sommar, om en månad, då kommer jag kunna stänga av datorn, koppla ned mejlen och bara ta det lugnt, då brukar man klara av topparna, säger hon.
I podden diskuteras också minnet, ett av Söderlunds specialområden. Hon berättar att kvinnor och män, på gruppnivå, har olika styrkor när det gäller minnet. Exempelvis har kvinnor lättare för att minnas händelser än vad män har, medan män har bättre lokalsinne än kvinnor.
- Som grupp tenderar män att ha bättre spatialt minne, det vill säga bättre lokalsinne. Sedan finns det naturligtvis massa individuella skillnader. Kvinnor å sin sida tenderar att ha ett bättre episodiskt minne, så de minns händelser bättre än män, återigen, på gruppnivå, säger Söderlund.
Men både män och kvinnor minns fel ibland, vilket enligt Söderlund kan bero på att de själva omedvetet har förvanskat minnet.
- Det episodiska minnet, när vi minns händelser, det är inte som en filmrulle som man plockar fram i hjärnan som ser likadan ut varje gång. Minnet är föränderligt, så varje gång vi tar fram det blir det instabilt, och därmed påverkbart för nya influenser, och kan bli annorlunda jämfört med första gången man mindes det.
Dåligt minne är också ämnet för Hedvig Söderlunds andra bok, som kom ut i början av mars med titeln ”När hjärnan sviker – om livet med demens”.
- Den handlar om vad demenssjukdomar faktiskt är för någonting, de tidiga tecknen, riskfaktorer, vad som händer i hjärnan, och så vidare. Men den handlar också om hur det är att vara anhörig till någon som utvecklar demenssjukdom, för det är väldigt speciellt och ledsamt på olika sätt, säger Hedvig Söderlund i AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.