AI i sjukvården, klimatkrisen, kampen mot tobak och hur vårt minne fungerar.
Det är några ämnen som har diskuterats i AstraZenecas podcast under året som gått.
Podden har gästats av VD:ar, professorer, patienter, regeringsföreträdare, och förstås våra egna ledare från AstraZeneca.
I en årskrönika lyfter vi fram höjdpunkterna i ”Snacka om livet” under 2023.
2023 var ett innehållsrikt år för life science-sektorn i Sverige, och inte minst för AstraZeneca med flera stora nyheter som rullades ut och en rad satsningar som kom på plats.
Det märktes också i AstraZenecas podd ”Snacka om livet”, som avhandlade en rad spännande ämnen under året, och gästades av många intressanta gäster
Ämnena som har diskuterats har varit alltifrån AI i sjukvården, kampen mot tobak och hur det är att ha astma som professionell artist - till samarbete inom life science-sektorn, klimatkrisen och hur det mänskliga minnet fungerar.
Gästerna i poddstudion under 2023 har varit VD:ar från branschen, professorer och andra experter, patienter och patientföreningar, regeringsföreträdare, och även flera spännande namn från AstraZeneca.
För att fira ett spännande år med podden publicerar vi nu en årskrönika, där första avsnittet 2024 ägnas åt att lyfta fram höjdpunkterna under 2023.
Till vår hjälp har vi en AZ-panel bestående av Per Alfredsson, VD för AstraZeneca i Sverige, Suzanne Håkansson, ansvarig för samhällskontakter, och Elisabeth Björk, under många år globalt ansvarig för sen forskning inom CVRM (kardiovaskulära sjukdomar, njursjukdomar och metabola sjukdomar).
Ett avsnitt som diskuteras i årskrönikan är novemberavsnittet, som hade titeln ”Så kan AI bli vårdpersonalens bästa vän”. Avsnittet gästades av två av Sverige främsta AI-experter med inriktning på hälsa - Lorna Bartram på AI Sweden och Magnus Kjellberg på Kompetenscentrum AI vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
De pratade bland annat om bildanalys, där AI används för att till exempel hitta en cancertumör på en röntgenbild.
- En radiolog kan få stöd av AI för att avgöra om det finns något sjukt i bilden, eller få hjälp att hitta områden. AI kan rita cirklar runt där den tror att det är ett sjukt område, till exempel en cancertumör. Den har tränats upp på tusentals radiologibilder, med både friska och sjuka exempel så att man får en så bra täckningsgrad som möjligt, berättade Magnus i podden.
Elisabeth Björk spinner vidare på resonemanget, och jämför med hur det var när hon jobbade som läkare.
- Jag minns när jag som läkare satt och tittade på de här bilderna. Då var det erfarenheten hos kanske de fem mest erfarna läkarna på sjukhuset som avgjorde om det var en förändring eller inte. Nu kan man istället använda sig av miljoner läkares och forskares erfarenheter på en gång. Det är en väldig trygghet, för läkarna men framför allt för patienterna, säger hon i årskrönikan.
Ett annat ämne som har avhandlats i ”Snacka om livet” under 2023 är samarbete inom life science-sektorn. Under Almedalsveckan spelade vi in ett poddavsnitt framför livepublik, där vi bjöd in några av branschens tyngsta företrädare för att prata om vikten av samarbete.
Lif:s vd Johan Färnstrand lyfte då behovet av samarbete mellan industrin och sjukvården.
- Ingen kommer kunna lösa de utmaningar vi har själv. Tyvärr finns det någon slags beröringsskräck mellan oss, och den får vi jobba med. Det handlar om förtroende, och att vi tillsammans faktiskt sätter oss ned och reder ut de utmaningar och möjligheter vi har. Jag har alltid trott på en ackumulerad kompetens. Det finns alla möjligheter. Vi har en bra sjukvård, en bra industri, ett bra utbildningssystem, vi jobbar lite för ensamt bara, sade Färnstrand i avsnittet om samarbete i life science-sektorn.
Per Alfredsson håller med om att det finns en beröringsskräck mellan industrin och sjukvården.
- Ja, det skulle jag säga att det gör. Man måste komma ihåg att vi sitter ihop i ett enda ekosystem. Sjukvården måste fungera för att det ska fungera för oss inom läkemedelsindustrin, och vice versa. Jag tror man bara måste acceptera det, att vi här för en sak och tillsammans ska vi göra det bättre för patienterna. Det är viktigt att ha den samsynen. Startar man där tror jag man kan hitta bra vägar framåt, säger Alfredsson.
I marsavsnittet gästades podden av John Hassler, professor i makroekonomi och regeringens utredare i klimatfrågan, som pratade om klimatkrisen. Hassler konstaterade att utveckligen som den ser ut nu inte kan fortsätta.
- Vi vet att klimatförändringarna beror på de över tid ackumulerade koldioxidutsläppen, vilket betyder att så länge som vi fortsätter att släppa ut koldioxid kommer klimatet blir varmare och varmare. Och när vi förhoppningsvis någon gång i framtiden blir klimatneutrala kommer vi stanna på den temperatur och det klimat som vi då nått upp till. Slutsatsen är att vi måste bli klimatneutrala, vi kan inte fortsätta så här, sade John Hassler när han gästade podden.
Suzanne Håkansson passade på att berätta om vad som skedde på COP28-mötet, som ägde rum i Dubai i december.
- För första gången hade man ett hälsoprogram och en egen dedikerad hälsodag, eftersom man ser att det finns så stort samband mellan klimatförändringarna och människors hälsa. Sedan är det också så att hälsosektorn i sig står för en stor del av utsläppen, ungefär fem procent på global nivå, så vi måste jobba med uthålliga hälso- och sjukvårdssystem, och det måste vi göra tillsammans, sade hon i årskrönikan i ”Snacka om livet”.
SE-15524-01-25-AZ