En AI-styrd robotkirurg som opererar patienter på egen hand – kan det bli verklighet?
Kanske någon gång i framtiden, men inom de närmaste åren handlar AI:s intåg i sjukvården snarare om att analysera röntgenbilder, konstruera scheman och ge stöd vid diagnoser. AstraZenecas podd ”Snacka om livet” bjöd in två AI-experter för att prata om möjligheterna och riskerna med artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården.
AI håller på att bli en stor del av vårt samhälle, av våra liv, och för varje dag som går kan man läsa om nya sätt att använda AI i vardagen. Hälso- och sjukvården är förstås inget undantag. AI har redan funnits i hälso- och sjukvården ett tag, men den senaste tiden har utvecklingen accelererat och AI blir en allt viktigare del av verksamheten.
Vilka möjligheter finns det med AI inom hälso- och sjukvården, vad kan patienterna förvänta sig – och finns det risker med att låta AI ta över alltmer? AstraZenecas podd ”Snacka om livet” bjöd in två av Sveriges främsta AI-experter inom hälso- och sjukvård, Lorna Bartram på AI Sweden och Magnus Kjellberg på Kompetenscentrum AI vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för att prata om AI:s intåg i sjukvården.
Lorna Bartram, som jobbar som AI Transformation Strategist, konstaterar att utvecklingen inom AI har accelerat den senaste tiden.
- Det går väldigt snabbt nu och det finns inga tecken på att det håller på att mattas av. Det görs väldigt mycket investeringar, eftersom det finns mycket pengar att tjäna i den här branschen, och det görs stora tekniska framsteg, säger hon.
Inom hälso- och sjukvården finns det en lång rad tillämpningsområden för AI. Ett område där AI redan används är bildanalys, till exempel för att hitta en cancertumör på en röntgenbild.
- Bilder är något vi använder mycket i sjukvården, som till exempel röntgenbilder, bilder av celler och bilder av huden. Det är något som våra läkare tittar på, granskar för att avgöra om det är något sjukt eller friskt på bilden, och det blir en slags grund för hur patienten ska bedömas, berättar Magnus Kjellberg, föreståndare för Kompetenscentrum AI vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som jobbar med att implementera AI i sjukhusets olika verksamheter.
- En radiolog kan få stöd av AI för att avgöra om det finns något sjukt i bilden, eller få hjälp att hitta områden. AI kan rita cirklar runt där den tror att det är ett sjukt område, till exempel en cancertumör. Den har tränats upp på tusentals radiologibilder, med både friska och sjuka exempel så att man får en så bra täckningsgrad som möjligt, fortsätter Magnus.
En annan typ av analys som AI kan jobba med inom sjukvården är förutsägande analys, det vill säga en prognos om framtida hälsotillstånd.
- Det kan handla om en patient där man vet all sjukdomshistorik och man har alla labbvärden som har tagits, och så vill läkare eller vårdpersonal veta hur utvecklingen kommer se ut, nästa vecka eller nästa månad. Kommer patienten bli bättre eller sämre? Med hjälp av AI som analyserar sjukdomshistoriken och de olika värdena kan AI ge förslag på hur patienten kommer att må, säger Magnus Kjellberg.
Lorna Bartram berättar att AI inte bara kommer kunna ge stöd och råd i behandlingen av patienter, utan också jobba förebyggande.
- AI är bra på att analysera stora mängder data, flera lager av data, som till exempel miljö och livsstil. Den kan se trender, förutsäga risker, till exempel för att en människa ska drabbas av en stroke eller en hjärtinfarkt, så att vården kan gå mer från det reaktiva till det preventiva, säger hon.
Ett exempel är egenmonitorering, där patienten själv kan hålla koll på sina hälsa i realtid och med hjälp av AI förutse framtida händelser.
- Patienten kan själv mäta olika värden, till exempel blodtryck, puls eller vikt, och man får en mer kontinuerlig uppföljning jämfört med att träffa läkaren en till två gånger per år. Har man en smart klocka som mäter dygnet runt, till exempel rörelse, sömn eller andra parametrar, då kan det bli väldigt mycket data. Då kan AI användas för att se mönster i den datan, skapa insikter, och upptäcka försämringar som kommer smygande som man inte märker själv. Det kan skapa en varningssignal till vårdgivaren eller patienten, så man kan göra en justering i behandlingen, eller i livsstilen, förklarar Lorna Bartram.
Avancerad teknik kombinerat med AI skapar också nya möjligheter vid till exempel en operation. Men en AI-styrd robotkirurg som opererar patienten på egen hand – dit är det fortfarande långt, tror Magnus Kjellberg.
- Om vi blickar väldigt långt i framtiden, då kan det nog hända, men om vi tittar i närtid är det inte autonoma robotar som kommer operera dig, utan det kommer vara kirurger som använder robotar som stöd i sin kirurgi, som kan hjälpa till vid enkla ingrepp, säger han.
Något som ligger betydligt närmare till hands, om än kanske inte lika spännande som AI-styrda robotkirurger, är att AI kan hjälpa till med administrationen inom hälso- och sjukvården. På det sättet kan läkare och annan vårdpersonal ägna mer tid åt att ta hand om patienterna.
- Om vi tittar på de lågt hängande frukterna när det gäller AI, och hur vi kan öka effektiviteten inom hälso- och sjukvården, då är det nog kring de administrativa delarna. Det kan handla om att stötta läkare i att skriva eller sammanfatta journaler, att skriva intyg till Försäkringskassan, eller sätta diagnoser in i systemen. Som läkare tycker man kanske det är tidskrävande och tråkiga uppgifter, och där kan AI stötta, säger Kjellberg.
Möjligheterna är uppenbarligen många och stora, men det finns också risker med AI. Både Lorna Bartram och Magnus Kjellberg pekar på hur viktigt det är att inte släppa kontrollen av AI.
- Jag tror på mänsklig övervakning, ”human in the loop”, att AI används mer som ett beslutsstöd, som en förstärkning av vårdprofessionen. För det finns såklart risker, så det är viktigt att vi har en diskussion om vilka typer av beslut vi vill att AU ska fatta. Det behövs transparens, en insyn i vilken data som modellen har tränats på, hur den har kommit fram till ett visst beslut, säger Lorna Bartram.
Magnus Kjellberg instämmer.
- Det är väldigt viktigt att en AI inte diskriminerar, att den inte fattar beslut på etiskt felaktiga grunder. Därför är det en viktig aspekt att vi fortfarande har ett mänskligt beslutsfattande i processen, säger han i AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.
SE-15036-11-24